EFIT - normaltid i Köpenhamn/ Malmö
1 dag sedan
Igår började man att montera upp girlangerna i "Världens största adventskalender" i stan.En tradition sen några år tillbaka är att öppna en "lucka" ett fönster,för varje dag i advent,som ett företag köpt för lite reklam,och underhållning från Hotell Posts balkong!
En del kallar det "fula huset" en del "strykjärnet" en del "färjan" kärt barn har många namn! Man får nästan hålla tyst om att man varit med och byggt Oskarshamns mest omdiskuterade hus.Själv har jag börja vänja mej vid formen,men inte alla,somliga spyr galla över arkitekturen,vad tycker ni kära bloggvänner?
Våra bloggar är oftast fulla med trevligheter,men denna gång handlar det om en hemsk historia!Min fru och jag tar ofta en söndagstur med bilen,och i somras åkte vi den gamla vägen mellan Emsfors och Mönsterås som vi ofta brukar göra.Vi stannade vid en plats som vi besökt förut,där det skett hemska saker förr i tiden!Det sägs att man ska stanna och lägga lite granris vid sidan av vägen ,annars!!!!! Läs nedanstående artikel!
Måste gratulera den gamle "dackekaptenen" Rune Sörmander, som i dagarna fyllt 80 år.Har blivit lite bekant med honom under åren, med att jobba i samma team på Motorns dag i snart 20 år.Rune är en mycket trevlig"kompis" och har berättat mycket intressanta minnen från hela hans karriär.I lördags firades 80-åringen i sitt hem i Nässjö,av gamla lagkamrater och många vänner,bland annat Målilla Gårdveda Hembygdsförening!
Under arbetet med att lyfta ut torpedbåtsmotorn ur Sjöfartsmuseet dök frågan upp hur den kom in i byggnaden.Lasse Aronsson sa att han var med när den kom in,och här är beviset!den togs in genom luckan till Döderhultsmuseet som han sa.Hamnkranen hade anlitats för lyftet, och Lasse står i hålet och tar emot motorn.Detta var våren 1976.
I går och i natt kördes klassiska Novemberkåsan i skogarna runt Falun .Detta vet jag är en av de tuffaste och jobbigaste tävlingar man kan köra.På bilden syns segraren Joakim Ljunggren som utklassade alla andra.Som vanligt kom bara ett fåtal i mål.Min kompis anläggaren och brobyggaren Kim Nilsson från Kristdala kom på en hedrande 8:e plats i elitklassen,mycket strongt i detta högklassiska motstånd.Grattis grattis Kim!
I början av 90-talet byggdes en ny bro över Silverån i Rosenfors.En bro som jag inte jobbat med ,utan följde med stort intresse.Den byggdes om i mitt grannsamhälle Rosenfors nära Emmenäs där jag är född.På bilden från invigningen 1994 min bror Sven-Eric mina två pojkar Johan och Patrick min fru Sonja min mor Inga-Maj,min far Sven var också med, men inte på bilden

Borta i horisonten norr om Bro 500 finns Kläckebergabron som även går till Skogstorp motorbana.Den byggdes av ett skånegäng som var mera rutinerade brobyggare än vårat gäng.Ibland fick vi åka bort till dom och rådfråga om armering o.d.Men en gång blev det vi som räddade dom.När dom gjöt brobanan hade dom börjat festa lite för tidigt,det var tydligen sed att vid gjutningen skulle det tas gjutsupar innan,något som vi lugna kalmarlänsbor inte nyttjade.Framåt eftermiddagen kom vägmästaren i fullt drag med Merscan och stannade och skrek: släng vad ni har för händer, åk till skånebron och slutför gjutningen! Vi åkte snabbt dit och fick se lagbasen Gustav stå till knäna i betongen,han hade gjutit in sej själv i brobanan ,och var för full för att ta sej bort!! Plankor lades ut för att rädda honom,vi gick ut och försökte dra upp honom,men han satt fast,stövlarna hade fastnat i bottenarmeringen,men till slut lossnade stövlarna från fötterna och vi bar bort honom,och lade honom på en fyrhjulavagn,där han fick sova ruset av sej.Stövlarna blev ingjutna och finns som ett minne i betongen i brovalvet! Vi slutförde gjutningen och bron blev klar och slodad"grovstruken" innan kvällen.Dagen efter åkte vi till skånegänget och kollade in läget,dom var bakfulla men tackade oss för att vi ställde upp som dom sa "i en krissituation".Dom sov halva fredagen,åkte sedan hem över helgen till skåne ,vi vattnade sedan över helgen och allt blev bra.Skånegänget var i fortsättningen alltid hjälpsamma mot oss unden dom fortsatta brojobben,och glömde aldrig vad ordet "jobbarkompisar"innebär!!! OBS. Skänk en tanke åt stövlarna när ni passerar Kläckebergabron!
1974 blev vi skickade till Bor utaför Värnamo för att bredda och förstärka en bro.Det var i smällkalla vintern och vi fick ta till alla knåp och knep för att hålla värmen,och för att utföra jobbet.Vi byggde provisoriskt tak och kasuner (tält) för att gjutningen inte skulle frysa
Armeraren till vänster har jag glömt namnet på men kallades för "väldsmästarn" för han kunde allt i armeringsväg!Mannen i mitten var en nyexaminerad verkmästare som hade ett av sina första jobb.Till höger Inge Svensson som jag jobbade kompis med och bodde i husvagn med vid arbetsplatsen.Under arbetets gång råkade jag ut för en olycka,jag halkade på åbotten när jag skulle flytta en bergborrmaskin,och krossade två ben i handen.Jag blev gipsad på Värnamo lasarett och återkom ej mera till bron,blev ersatt av en annan snickare och de såg till att bron blev färdig!
Bron var formad på det gamla sättet med spåntat virke på brobanan och kantbalkar.Man ser armeringen på pelartopparna som gjöts in i brobanan.