Världen är liten

Vi fick en del problem vid hemfärden från Liberia! Jag var tidigt på plats vid flygplatsen Roberts International utanför Monrovia.Checkade in i vanlig ordning genom att stå i kö 2 tim. utanför byggnaden för pass och biljettkontroll.Väl inne kommer denna kontroll igen ett flertal gånger,och min konsrgjorda höft spökar varje gång i kamerakontrollen.Jag brukar säga"hipoperation" men det hjälper föga! men efter att ha visiterats halvnaken gick jag igenom skärselden.Efter många långa köer inne i hallen är man vidare till väntsalen,nytt för i år tre stoppade stolsrader!Planet skulle starta 19:20 men vid 22:tiden fick vi gå ut och vänta vid trappan till planet ett "Airbus 330" så det är inget litet plan.Ny biljett och passkontroll i mörkret med ficklampa i 33 gr värme!Efter en stund rullar planet ut på startbanan och man drar en lättnads suck,skönt att dra iväg hemåt!Men icke,kaptenen säger i högtalaren att ett "litet" fel uppstått,vi måste tillbaka till gaten igen för att fixa felet,det tar kanske en kvart eller 20 minuter! Vi var lite undrande eftersom alla vet att det inte finns några skickliga flygmekaniker på flygplatsen i Liberia mitt i natten!Kaptenen kom ut ur cockpiten och hämtade en vektygsväska och gick ner till noshjulet där tydligen problemet var. Sagt och gjort men efter 2 timmar drog vi ut på startbanan igen.Men,,, samma sak igen,men nu sa kaptenen det blir ingen resa inatt,det kommer mekaniker från Bryssel i morgon med reservdelar och fixar planet.Oj tänkte jag,det tar 7 timmar att flyga från Bryssel,flera timmar att laga planet,men jag sitter inte i sjön tänkte jag,jag sitter  på flygplatsen i Monrovia,allt kommer att ordna sej!!Vi blev tvugna att lämna planet och gå in i väntsalen igen,och efter en stund kom en represertant från flygbolaget och sa att det blir minibussar in till Monrovia för inkvartering på uppbokade hotel.Fick se en buss med logga Mamba point Hotel på så jag rusade i natten bort till bussen och tog plats.Vi var väl ett par hundra som skulle ett nytt hem för natten,och i vår buss var vi ca: 15.Berdvid mej satt en svart man,såg trevlig ut men sa inget,Väl framme efter 7 mil på mörka smala vägar i natten kom vi till Hotel Mamba Point som jag besökt förut för att äta.Vid incheckningen stod vi i kö för att få våra rum,den svarte mannen stog bakom mej,jag sa Svensson Sweden,till receptionisten ,då sa den svarte mannen "är du svensk ?" .Ja sa jag,då sa han jag har bott i sverige i 10 år,va märkligt sa jag,och plötsligt kunde jag prata svenska med någon efter 2 veckor,var bodde du i sverige frågade jag,i Hultsfred sa han,jag blev alldeles paff,där är jag född och har bott i Målilla hela min uppväxt, Målilla känner jag till väl sa han,jag har många vänner där!!!Vi fick våra nycklar och jag stegade in på mitt rum 02:15.Morgonen efter träffade jag åter min nyvunne kompis och vi åt frukost tillsammans.Och hela dagen i väntan på att planet skulle bli flygdugligt igen träffades vi och fördrev tiden med att prata om händelser i Målillatrakten! Mr. Jeba Tellewoyan som han hette jobbade nu i Norge som avlösare hos mjölkbönder i Valdres. Vid åttatiden på kvällen hämtade flygbolaget upp oss igen och körde till flygplatsen och efter 7 sorger och 8:a bedrövelser körde samma plan ut på startbanan igen,men då lyfte det utan problem! Vi åkte först ner till Abedjan i Elfenbenskusten för att ta upp fler resande,sedan start på nytt till Bryssel,den flygningen tog 6:20 ,gissa om jag sov gott den natten!!  
Sammantaget,visst var det lite oroligt ibland,men det mesta ordnar sej,och jag fick en ny kompis Liberiasvensknorrmannen Jeba och en härlig dag på lyxhotell i Monrovia!! Allting gott slutet gott!!!!!!!!